Det är en ny dag, inget är förändrat, jag vaknade och hoppades på att inget var sant.. Det här är verklighet :S Jag känner mig tom på känslor, förstår inte vad som har hänt. Det kan jag ju inte göra eller? Nej isåfall skulle jag inte vara tom, isåfall skulle jag inte sitta här och skriva. Jag vet att jag fortfarande är i chock, vad kommer hända när jag fattat? Är det meningen att jag ska förstå det här? Det kommer jag nog aldrig att göra. Det känns som att du fick vad du ville/behövde, att du är på en bättre plats nu. Du förtjänade inte att må som du gjorde men jag önskar att du hade kunna fått finna ro i själen här på jorden, med mig! Sånt här ska aldrig någonsin behöva hända i överhuvudtaget!
Jag älskar dig ♥